学习语言对于小语种很重要的哦,这里小编给大家整理了一篇瑞典语小语种词汇。希望大家通过阅读小语种词汇,从而掌握小语种,好好学习天天向上哦。

瑞典语学习简单常用的瑞典语语法知识,我爱小语种与大家共同学习瑞典语句子阅读,相信一定会为大家日常学习常用语法句型以及常用瑞典语单词。
文章
Pelle och Stina satt och räknade sina saker. Pelle 和 Stina 数了他们的东西。
De jämförde med varandra. 他们互相比。
Hur många pennor har du, Pelle? Pelle, 你有几枝笔?
Jag hittar bara fem pennor, men jag har en till. 我只找到五枝笔,可是我还有一枝。
Hittar du inte en penna? Du kan köpa en ny i affären för åtta kronor. 你找不到一枝笔吗?你可以在商店里花四块钱买一枝新的。
Kostar en penna så mycket? Jag köper en billig för fyra. 一枝笔那么贵吗?我花四块买一枝便宜的。
Jag har ungefär femtio olika suddgummin. Du har färre än trettio, va? 我有大概五十个不同的橡皮擦。你有比三十个还少,是不是?
Nej, jag har hundratolv suddgummin. 不,我有一百十二个橡皮擦。
Oj, har du så många? Det visste jag inte. 哦,你有那么多吗?我可不知道。
Men du har säkert inte lika många tuggummin som jag. Jag har trettiofyra stycken i fickan. 但你肯定没有我那么多口香糖。我在口袋里有三十四个。
Nej, tuggummin har jag inga. Men du har nog ingen docka. 是,我没有口香糖。但是你可能没有玩具娃娃。
Jag har visserligen ingen docka, men jag har sex små bilar. 我是没有小娃娃是没有小娃娃,但是我有六辆小汽车。
生词
räkna, -de, -t, -r 数
sina 他们自己的
jämför|a, -de -t - 比
varandra 互相
hur många 多少,几
till 额外,还(有)
ny, -are, -ast, -tt, -a 新
affär, -en, -er, -erna 商店
för 为
kron|a, -n, -or, -orna 克郎
kosta, -de, -t, -r 有价钱
så 那么
mycket, mer, mest 多(不可数的东西)
ungefär 大概
suddgummi, -t, -n, -na 橡皮擦
få, färre, färst 少(可数的东西)
va? 是不是(在句子里最后)
oj 哦
många, fler, flest 多(可数的东西)
veta, visste, vetat, vet 知道
säkert 肯定
lika 一样,同
tuggummi, -t, -n, -na 口香糖
som 象
stycke, -t, -n, -na 个,块
fick|a, -an, -or, -orna 口袋
ing|en, -et, -a 没有的
dock|a, -an, -or, -orna 玩具娃娃
liten, mindre, minst, litet, små 小
bil, -en, -ar, -arna 汽车
中国人来问别人问题的时候就用“吗”这个词放在句子结束。“吗”使句子变成问题。瑞典人没有那种词,而换词的顺序。句子中,主语来先的,谓语在后。问题先带动词,然后带主语。比较下列的例子。
Jag äter.
我吃。 Äter jag?
我吃吗?
Daniel sitter.
Daniel 坐。 Sitter Daniel?
Daniel 坐吗?
De arbetar.
他们工作。 Arbetar de?
他们工作吗?
问题跟句子一样也可以带宾语。宾语放在主语后边。所以谓语成为两部。动词是最前的,宾语是最后的。例如:
Lisa äter fisk.
Lisa 吃鱼。 Äter Lisa fisk?
Lisa 吃鱼吗?
Per är läkare.
Per 是大夫。 Är Per läkare?
Per 是大夫吗?
Martin älskar Lisa.
Martin 爱 Lisa 。 Älskar Martin Lisa?
Martin 爱 Lisa 吗?
问题有回答。这类问题基本只有两类回答:肯定与否定。回答要是是肯定的,瑞典人就用“ Ja ”这个词,要是是否定的就用“ Nej ”。为了强调回答,还可以重说句子。例如:
Talar du kinesiska?
你说中国话吗? Nej.
不说 Nej, jag talar inte kinesiska.
我不说中国话。
Cyklar han?
他骑自行车吗? Ja.
骑。 Ja, han cyklar.
他骑自行车。
问题也可以是否定的:
Lisa hoppar inte.
Lisa 不跳。 Hoppar inte Lisa?
Lisa 不跳吗?
Vi ser inte Per.
我们不见 Per 。 Ser vi inte Per?
我们不见 Per 吗?
我们已经学了一些人称代词,但是我们还没学过代词为宾语。下列有人称代词。
中文代词 主语代词 宾语代词 宾语发音
我 Jag Mig Mej
你 Du Dig Dej
他 Han Honom
她 Hon Henne
它 Den Den
它 Det Det
我们,咱们 Vi Oss Åss
你们 Ni Er
他们,她们,它们 De Dem Dåmm
Den, det 差别是以后的课说明的。注意两个词不是可互换的。
宾语代词的发音经常跟写法不一样。目录也包括奇怪的发音。如果没有发音写的发音就跟写法一样。 De 主语人称代词和 Dem 宾语人称代词有同一的发音。
用主语代词还是用宾语代词是由代词的位置决定的。例如:
Jag älskar dig. 我爱你。
Älskar du mig? 你爱我吗?
Ser de oss? 他们见我们吗?
Vi hittar inte henne. 我们不找到她。